Den 59-årige Hagforsbon, eller Gustavsforsbon om vi ska vara noggranna, har stora skor att fylla. Hyllningarna till Johannesson ville nästan aldrig ta slut under länsstämman på Hotell Monica i Hagfors. Gåvor och gratulationer lämnades över från såväl riksförbundets generalsekreterare som Örebrodistriktet och flera andra.

Själv ägnade Johannesson bortåt en timme åt att summera de gångna åren. Han påpekade bland annat att den rådjursanalys som gjordes 2007 nu blivit verklighet.

– Man har helt enkelt kramat ihjäl lodjuren. För några år sedan hade vi 38 lodjursföryngringar – senaste räkningen var vi nere på fem. När bytesdjuren försvinner kraschar rovdjursstammarna också.

Än mer alarmerande anser han dock att älgstammens utveckling är. Från normalkvoter kring 7 000 – 9 000 skjutna älgar i länet har det störtdykt de senaste två älgjakterna.

• 2013-2014: Tilldelningen 7 800 älgar – 5 670 sköts.

• 2014-2015: Tilldelningen 6 347 älgar – 4 256 sköts.

– Tidigare har vi förvaltat älgstammen och tagit trafiken och skogsnäringen med i beräkningarna, vilket är komplicerat nog. Men med en hastigt ökande vargstam med i bilden blir det nästan omöjligt. Där har vi ju ”jaktlag” som jagar året runt. Från inventeringarna till jakten ändras förutsättningarna drastiskt, menar Johannesson.

Till det ska räknas att de officiella varginventeringarna är tilltagna rejält i underkant. Detta enligt jägarnas iakttagelser under jakten tidigare i vår.

– Vi fick hårda bevis på att det fanns två flockar i Gårdsjö-Dömle, mot det enda revir som fanns listat officiellt. Uppe i Kläggenreviret fanns dubbelt så många vargar som länsstyrelsen angett. Och så vidare. Om vi ska få en vettig förvaltning är det otroligt viktigt att man får räkningen rätt – både vad gäller älg och varg.

Lennart Johannesson kommer att följa dessa frågor nära även framledes, då han fortsätter som ledamot i viltförvaltningsdelegationen.

För Ingemar Tönnberg, tidigare vice ordförande, blir det till att axla ett tyngre ansvar.

– Min inställning är att vara ödmjuk och lyhörd och fortsätta det arbete som Lennart gjort så förtjänstfullt. Viktigast som jag ser det är att fortsätta värna älgjakten – det har alltid varit ryggraden i värmländsk jakt. Och då handlar det om att se helheten – med rovdjur, älg och annat vilt.